Vilken jobbig helg. Jag är verkligen så himla ledsen i hjärtat.... gråter när jag skriver.....
I fredags fick Sjöfn springa vidare, vidare till de gröna ängarna i hästhimlen för att slippa ha ont. Solveig tog beslutet tillsammans med veterinären när han var här och kollade på hennes framben, och jag tycker verkligen att det var starkt gjort att bestämma sig innan Sjöfn fick alldeles för ont. Det gäller att göra sina bästa vänner en tjänst, och inte låta dom lida i onödan.
Men idag var verkligen den jobbigaste dagen på länge. Idag fick vi avliva våran fina, söta och helt underbara kisse Tiger. Vi har haft honom i massa år, och det var så jobbigt att behöva säga hej då.... mamma är helt förstörd, hon har suttit inne i fotöljen med honom i knät ända sedan vi kom hem från veterinären. Men det var fint, han låg i mammas famn och somnade stillsamt in på hennes axel... vi stod hela familjen och grät tillsammans. Hur kan man älska ett sånt litet djur så otroligt mycket? Det är verkligen helt möjligt, alla ni som har eller har haft djur vet hur de bara nästlar sig in i ens hjärta och de försvinner aldrig. Åh Tiger, vi saknar dig redan så mycket! Och vem ska nu komma till mamma mitt i natten med ett litet "prrr?" och krypa ner under täcket? Men jag vet i mitt hjärta att det här var det bästa för honom, och nu är han tillsammans med sin bästa kompis Mio där uppe och busar bland molnen.......................................

Älskade, fina Tiger......................

---